Ingen enskild händelse i modern tid kan ha påverkat Gårdspånga bys innevånare lika mycket som Laga Skiftet, när det genomfördes i mitten av 1850-talet. Laga Skifte i Sverige beslutades i Riksdagen år 1827. Det innebar att varje gårds andel av byns jord samlades och lades ut på en enda plats, där så var möjligt. Den som fick sin andel i den sämre jorden fick då i motsvarande grad mer mark och tvärtom. Vissa gårdar måste flytta ut både gårdstomten och byggnaderna till den nya platsen, vilket innebar att byarna mer eller mindre splittrades. Odlingsarbetet blev effektivare, man behövde inte längre gå över någon annans åker för att komma ut på sin egen.

De jordägande bönderna i Gårdspånga hade dittills bott samlade i byns kärna och hade sina ägor utspridda på hundratals olika ställen inom byns område. När Laga Skiftet inleddes 1850 fanns det 8 jordägare i byn. Under de närmaste åren gjordes en del inbördes byten och affärer mellan ägarna. När Laga Skiftet var klart år 1853 var antalet jordägare nere i fem.

Gårdar i byarna hade ofta namn efter den aktuelle ägaren eller den ägare som hade satt sin prägel på gården under lång tid. Det är nu inte längre meningsfullt att använda gårdarnas namn, som jag minns dem från 1950-talet. För att kunna skilja dem åt har givit dem namn efter läget av deras nya mark i grova drag efter Laga Skiftet 1853. Gårdspånga by med skattekraften 1 helt mantal fick följande fördelning, räknat i mantalsdelar.

• Eric Magnus Andersson (32 år) Svartängen. 5/16 mantal, 2 skift. Flyttade till Soldattorpet Svartängen, som i sin tur flyttades till den nya platsen Svartängstorpet (Rönhäll).
• Anders Magnus Johansson (41 år) Norra gården. 4/16 mantal, 2 skift. Kvar i bykärnan med de nya ägorna i den norra delen av byn.
• Petter Magnus Dahlgren (41 år) Östra gården. 3/16 mantal, 2 skift.  Kvar i bykärnanmed de nya ägorna i den östra delen av byn.
• Carl Johan Carlsson (31 år) Västra gården. 2/16 mantal, 2 skift. Kvar i bykärnan med de nya ägorna i den västra delen av byn.
• Carl Carlsson (49 år) Södra gården. 2/16 mantal, 1 skift. Flyttade ut ur bykärnan till i den södra delen av byn.

De tre gårdar som fick stanna kvar i bykärnan samt Svartängen tilldelades två skift vardera. Det ena i anslutning till gårdstomten och det andra inom ett område ca 500 m öster om och söder om Svartängen. På 1940-talet användes de uppodlade delarna av dessa utmarker fortfarande, åtminstone för höskörd och bete. De syns tydligt på den flygfotograferade kartan från 1960, men är i dag till stor del igenvuxna med skog. 

De båda torpen Carlshamn (Stenhaga) och Göltorpet var avsöndrade från stamhemmanet Gårdspånga men hölls ändå, så långt det gick, vid sidan om Laga Skiftet. Utöver dessa båda torp fanns det sex bebodda torpställen med lite oklart samband med gårdarna, nämligen: Nygård, Luften, Dalbo, Spånga, Peterslund och Målelund. Dessa berördes inte av Laga Skiftet. Soldattorpet Svartängen låg nära den plats där Svartängens ekonomibyggnader ligger i dag. Byns jordägande bönder hade gemensamt ansvar för soldattorpet och dess underhåll.

Planeringen av det Laga Skiftet tog 3½ år och måste ha varit en påfrestande tid för de inblandade jordägarna. I stora drag gick det till på följande vis efter det att lantmätaren fått uppdraget från Landshövdingen, d.v.s. Landskansliet i Kalmar:

• Ett första sammanträde hölls den 3 april 1850 med jordägarna och ägarna till angränsande hemman för information. Gårdspånga gränsade mot Locknevi Säteri, Pastorsbostället Ytterby, Kulhult, Elsebjörka, Målen, Grönhult och Kleva (Blackstad).
• En ny karta upprättades över byn 1850 med ägorna markerade. Det blev över tusen markerade områden.
• Beräkning av storlek och värde på odlingsmark och skogsmark.
• Hopläggning av odlingsmark och skogsmark till totalt 9 skift som motsvarade det tidigare sammanlagda värdet av respektive hemman.
• Beslut om vilka ägare som måste flytta ut ur bykärnan.
• Bestämning av rågångar och ansvar för hägnad både inom byn och mot angränsande hemman utanför byn. 
• Beslut att flytta soldattorpet Svartängen till en ny likvärdig plats vid Uddevalla göl.
• Beräkning av värdet på byggnader.
• Fördelning av byggnaderna inom byns kärna så att allt samlades till de egna tomterna.
• Beräkning av flyttkostnader och jämkning av kostnaderna mellan jordägarna.
• Beräkning av värdet på den skog som jordägarna måste lämna och den som de fick i stället. Värdeskillnader justerades inbördes genom byte och med pengar.
• Ett sista sammanträde den 25 november 1853 med jordägarna för fördelning av kostnader.
• Ett år senare, den 22 november 1854, fastställdes Laga Skiftet för Gårdspånga by i Norra och Södra Tjust Häraders Ägodelningsrätt. 

Förrättningen leddes av Lantmätare Robert F. Gross. Till sin hjälp hade han hela tiden två neutrala Godemän. Skiftesdelägarna och ägarna till angränsande hemman företrädde sig själva personligen eller vid några enstaka tillfällen genom ombud. Alla sammanträden dokumenterades löpande i ett protokoll som omfattar 120 handskrivna sidor. Lantmätaren var noga med att protokollet och bilagorna löpande attesterades av de närvarande. All dokumentation finns i dag tillgänglig hos www.lantmäteriet.se. 

Det skulle dröja femtio år innan Lantmäteriet fick några nya uppdrag i Gårdspånga. Då började en avstyckning av tomter, som pågick i ytterligare femtio år, framför allt till egnahem. Räknat från norr till söder gäller det: Ålderdomshemmet Nygård, Kinstad, Björkhem, Sandvalla, Ljungbacka, Brandstation, Solvalla, Blåskullen, Fridsborg, Solbacka, Svensborg och Lillhem.

Sven Gunnar Sporback
2021-05-08